Den globala temperaturen har stigit under de senaste 40 åren med ca. en grad.
Det visar mätningar med satelliter och markstationer.
Förmodligen är ökningen något större om man jämför med temperaturen på 1800-talet,
men antalet mätstationer var då få. Mättekniken var osäker och dessutom inte standardiserad.
Orsaken till värmestegreringen är oklar. Växthusgaser har förmodligen bidragit till
en mindre temperaturhöjning, men andra faktorer är mer betydelsefulla.
Det innebär att minskade utsläpp inte har någon nämnvärd inverkan på klimatet. Och
någon påtaglig minskning av utsläpp verkar inte ske. Utsläppen har ökat i jämn takt. År
1990 var utsläppen av växthusgaser 33 miljarder ton. 2018 var de 49 miljarder ton.
[1]
År 2019 var världens energianvändning 116 000 TWh. Detta innebär att världens
energianvändning har ökat 137 procent sedan 1971.
[2]
Det medför att vi människor måste anpassa oss till en något högre genomsnittlig global
temperatur. Det är möjligt att det leder till fler värmeböljor, kraftigare regn, mer torka,
stigande havsnivå, m.m. Kunskapen om sådana förändringar är dock otillräcklig för att säkra
bedömningar kan göras om framtiden.
Klimatet förändras dock långsamt vilket ger tid för anpassning. Samtidig
finns det andra faror som kräver åtgärder, som omfattande krig, pandemier, resistens mot
antibiotika, gigantiska vulkanutbrott, globala ekonomiska kriser, minskande andel produktiva
människor, etc.
Mänskligheten har drabbats av allvarliga katastrofer tidigare, men mänskligheten har inte
gått under. Tvärtom! Medellivslängden var 1960 50 år och 2015 hade den ökat till 70 år.
Barnadödligheten var 1960 18% och 2015 hade den minimerats till 2,3%. Den extrema
fattigdomen var 1960 60% och 2015 var den 12%.
[3]
Så framtiden är ljus, men skuggorna måste bevakas.
Denna artikel kan t.ex. diskuteras i facebookgrupperna: