Announcement

Collapse
No announcement yet.

Riktigt små mängder kemikalier oftast ej giftiga

Collapse
X
 
  • Filter
  • Tid
  • Visa
Clear All
new posts

  • Riktigt små mängder kemikalier oftast ej giftiga

    Föreställ dig att en forskare träder fram och säger detta: ”Jag har bevisat att vatten är giftigt. Jag tvingade 100 råttor att dricka 10 liter vatten vardera om dygnet. Och samtliga råttorna dog! Vatten är således ett gift. Staten måste förbjuda drickandet av vatten för att skydda folkhälsan!”

    Det ovanstående vore löjeväckande – eller hur? Såklart att om man tvingar i 100 stackars råttor en så väldig mängd vatten som 10 liter om dygnet så bara måste de dö! Men det betyder inte att vatten i sig är en gift. Det betyder endast att på tok för mycket vatten kan döda en varelse. Riktiga vetenskapsmän vet att det är dosen som gör ett gift. Denna princip säger att det gäller för så gott som samtliga substanser att det finns en gräns någonstans där substansen blir till ett gift om det intas i en större mängd än så.

    Om en människa dricker tillräckligt många liter vatten på en gång så dör hon. Om en människa inandas ren syra för länge så dör hon. Om en människa käkar flera kilo bordssalt på en gång så dör hon. Men allt detta till trots är vatten, syre och bordssalt i rimliga mängder hälsofrämjande. Vi kan ju inte överleva utan en del vatten, syre och bordssalt!

    Men tyvärr beter sig ofta myndigheterna som skall ”skydda miljön och folkhälsan” på ett liknande sätt som den galna forskaren ovan som trodde sig ha bevisat att vatten är ett gift. Myndigheterna förbjuder emellanåt bekämpningsmedel och livsmedelstillsatser på grundval av resonemang som liknar den galna forskarens i exemplet med vatten ovan. Staten ger forskare i uppdrag att testa kemikaliers giftighet genom att mata testdjur med mängder av den substansen som motsvarar hundratals eller tusentals större mängder än de som en människa någonsin skulle kunna få i sig vid kemikaliernas användning som bekämpningsmedel eller livsmedelstillsats. Om sedan en del av testdjuren avlider hoppar myndigheterna fram till den obefogade slutsatsen att också mycket mindre doser av den kemiska substansen ifråga måste vara farliga.

    Men den slutsatsen är ofta helt ogrundad. Om exempelvis ett gram av en kemisk substans dödar 50% av en grupp testdjur kan man inte utan vidare dra slutsatsen att en tusendels gram av samma substans skulle döda en del av testdjuren också. Principen som gäller för i samtliga kemiska substanser utan undantag är att det alltid finns en dos av substansen under vilken det inte går att detektera minsta lilla skadliga effekt.

    Att en stor dos av ett ämne är skadligt betyder inte alls att en liten dos av ämnet också nödvändigtvis är det. Tvärtom kan det faktiskt vara nyttigt för en människa att stoppa i sig en liten dos av en kemisk substans som är giftig i stora doser. Och detta gäller inte endast för det uppenbare exemplet vatten. T.o.m. ifråga om substanser som ofta anses vara gifter kan små doser av vederbörande substans vara nyttiga genom att de ”tränar upp” kroppens förmåga att tåla större doser av ämnena ifråga (ormgifter är ett exempel på detta). Och i varje fall är det ofrånkomligt att vi får i oss pyttesmå mängder giftiga substanser hela tiden – vad vi än gör. Det finns nämligen pyttesmå mängder av samtliga förekommande kemiska substanser överallt i naturen. T.o.m. bäckarnas vatten uppe i fjällen innehöll pyttesmå mängder tunga metaller, klorerade organiska molekyler, radioaktiva ämnen o.s.v. redan på stenåldern. P.g.a. att dessa ämnen faktiskt förekommer i naturen, oberoende av människan!

    Tyvärr har miljörörelsen lyckats piska upp en hysterisk rädsla för alla sorters konstgjorda kemiska ämnen hos allmänheten. Miljörörelsen har även lyckats med att förmå politiker och myndigheter till att totalförbjuda många kemikalier som gör enorm nytta för mänskligheten. Ett praktexempel på detta är totalförbudet mot DDT. DDT räddade många miljontals människor från att dö i malaria innan det förbjöds på 1970-talet. Efter förbudet mot DDT- besprutning har malarian kommit tillbaka i tropikerna och dödar numera flera miljoner oskyldiga människor i onödan varje år. Att förbjuda DDT visade sig faktiskt vara lika med massmord (på människor)!

    Seriösa vetenskapsmän vet bättre än ”de gröna”. Men de har inte haft lika stora möjligheter att nå ut till allmänheten med sitt förnuftets budskap. De har ofta helt enkelt stoppats av massmediernas grindvakter. Men de seriösa vetenskapsmännen har dock i alla fall kommit till tals i åtminstone en utmärkt bok. Boken heter ”Rational Readings on Environmental Concerns” (publicerad i USA av förlaget Van Notrand Reinhold). Femtioen ledande vetenskapsmän skriver om flera dussin olika kontroversiella miljöfrågor i denna bok. De presenterar vetenskapliga fakta och analyser som man sällan eller aldrig får ta del av i vanliga tidningar och andra massmedier. Denna bok vederlägger dussintals av miljörörelsens käraste myter.
    Last edited by henriku; 01-04-2021, 03:05 PM.
Working...
X