TIMBRO ÄR FEG - DEL 1
Det är en tragedi att förlaget Timbro uppfattas som kapitalismens, eller åtminstone ”marknadsekonomins”, ledande röst i den svenska debatten. Därför att Timbro är en ovärdig företrädare för något så fint som kapitalismen. Kapitalismen förtjänar bättre.
Timbros mest iögonfallande brist är dess´ avsaknad av civilkurage. Timbro vågar inte ifrågasätta heliga kor. Timbro fördömer mig veterligen aldrig välfärdspolitiken t.ex. Timbro dristar sig på sin höjd till att rikta kritik endast mot uppenbara konkreta avarter i välfärdsstaten.
Thomas Idergard t.ex. [Thomas Idergard är knuten till Timbro.] har nyligen [Jag skrev ursprungligen denna essä under sommaren av år 2009.] förespråkat ett avskaffande av den offentliga kulturpolitiken, i en debattartikel i DN. Men - i samma artikel passar Idergard på att försäkra läsarna dyrt och heligt att ”välfärdens kärna” är vården, omsorgen och utbildningen och att han inte vill avskaffa det offentligas roll i den kärnan.
Därmed serverar Idergard sossarna en seger på ett silverfat. Vården, omsorgen och utbildningen är nämligen tre av de tyngsta och viktigaste bitarna av välfärdspolitiken. Så Idergard kramar i praktiken välfärdspolitiken när han själv försvarar idén att vården, omsorgen och utbildningen skall tas om hand av den offentliga sektorn, eller att de åtminstone skall vara skattefinansierade.
Nu kan pragmatiska mentaliteter säga att det bara är ett klokt ”taktiskt” drag att gå med på att vården, omsorgen och utbildningen skall vara offentliga. De resonerar att om man går med på att det skall vara lite välfärdspolitik, då köper man därmed socialisternas goda vilja - så att socialisterna blir mera villiga att acceptera ens argument mot mera ”extrema” inslag i välfärdspolitiken.
Men sanningen är att det är tvärtom! Om kapitalismens verkliga eller förmenta försvarare ger socialisterna en tumme, kommer socialisterna att ta hela armen. De kommer att använda var och en av Timbros eftergifter som en murbräcka för att rasera hela argumentationsbygget för välfärdspolitikens avskaffande.
De kan ju resonera så här (Och de kommer att göra det också, tro mig!): ”Om även anhängarna av kapitalismen erkänner att socialismen är bra för sådana viktiga verksamheter som vården, omsorgen och utbildningen – då måste väl socialismen vara bra för alla andra, mindre viktiga verksamheter också? Om socialismen inte är farlig och skadlig för vården, omsorgen och utbildningen – varför skulle den då vara farlig och skadlig för några andra, mindre tunga verksamheter? Om vi vågar lita på socialismen i sådana allvarliga situationer som när vi blir sjuka, gamla och när våra barn behöver utbildning – då kan väl inte socialismen vara farlig och skadlig överhuvudtaget?” Och socialisternas logik här är felfri. Det är "bara" det att premisserna är falska. Socialismen är faktiskt inte önskvärd inom vården, omsorgen och utbildningen. Socialismen är i själva verket synnerligen livsfarlig när den appliceras på sådana livsviktiga verksamheter. Det är ännu viktigare att avskaffa kärnan i välfärdspolitiken - d.v.s. den socialistiska vården, omsorgen och skolan - än det är att avskaffa marginella företeelser som kulturpolitiken.
Bevisen för socialismens misslyckanden inom vården, omsorgen och utbildningen är överväldigande. Sjuka människor dör som flugor av felbehandlingar och långa köer i den socialistiska sjukvården, gamla människor blir undernärda och får trycksår i den socialistiska äldreomsorgen och en stor andel av våra barn lär sig inte ens att läsa och skriva ordentligt i den socialistiska skolan.
Socialismen har misslyckats kapitalt i alla de sektorer i den svenska välfärdsstaten där den har införts - sjukvården, utbildningen, äldreomsorgen, barnomsorgen, socialförsäkringarna, bostadsförsörjningen, invandringen o.s.v. Och socialismen har misslyckats i minst lika hög grad i samtliga de länder där den har införts – Tyskland, Kina, Ryssland, Kuba, Etiopien, Nordkorea, Burma o.s.v. Hur kan Timbro vara så feg att det inte vågar ”sparka” på socialismen - inte ens nu när socialismen s.a.s. ligger där hjälplöst på marken inför världsopinionen. Vad f-n är Timbro rädd för?
Det är en tragedi att förlaget Timbro uppfattas som kapitalismens, eller åtminstone ”marknadsekonomins”, ledande röst i den svenska debatten. Därför att Timbro är en ovärdig företrädare för något så fint som kapitalismen. Kapitalismen förtjänar bättre.
Timbros mest iögonfallande brist är dess´ avsaknad av civilkurage. Timbro vågar inte ifrågasätta heliga kor. Timbro fördömer mig veterligen aldrig välfärdspolitiken t.ex. Timbro dristar sig på sin höjd till att rikta kritik endast mot uppenbara konkreta avarter i välfärdsstaten.
Thomas Idergard t.ex. [Thomas Idergard är knuten till Timbro.] har nyligen [Jag skrev ursprungligen denna essä under sommaren av år 2009.] förespråkat ett avskaffande av den offentliga kulturpolitiken, i en debattartikel i DN. Men - i samma artikel passar Idergard på att försäkra läsarna dyrt och heligt att ”välfärdens kärna” är vården, omsorgen och utbildningen och att han inte vill avskaffa det offentligas roll i den kärnan.
Därmed serverar Idergard sossarna en seger på ett silverfat. Vården, omsorgen och utbildningen är nämligen tre av de tyngsta och viktigaste bitarna av välfärdspolitiken. Så Idergard kramar i praktiken välfärdspolitiken när han själv försvarar idén att vården, omsorgen och utbildningen skall tas om hand av den offentliga sektorn, eller att de åtminstone skall vara skattefinansierade.
Nu kan pragmatiska mentaliteter säga att det bara är ett klokt ”taktiskt” drag att gå med på att vården, omsorgen och utbildningen skall vara offentliga. De resonerar att om man går med på att det skall vara lite välfärdspolitik, då köper man därmed socialisternas goda vilja - så att socialisterna blir mera villiga att acceptera ens argument mot mera ”extrema” inslag i välfärdspolitiken.
Men sanningen är att det är tvärtom! Om kapitalismens verkliga eller förmenta försvarare ger socialisterna en tumme, kommer socialisterna att ta hela armen. De kommer att använda var och en av Timbros eftergifter som en murbräcka för att rasera hela argumentationsbygget för välfärdspolitikens avskaffande.
De kan ju resonera så här (Och de kommer att göra det också, tro mig!): ”Om även anhängarna av kapitalismen erkänner att socialismen är bra för sådana viktiga verksamheter som vården, omsorgen och utbildningen – då måste väl socialismen vara bra för alla andra, mindre viktiga verksamheter också? Om socialismen inte är farlig och skadlig för vården, omsorgen och utbildningen – varför skulle den då vara farlig och skadlig för några andra, mindre tunga verksamheter? Om vi vågar lita på socialismen i sådana allvarliga situationer som när vi blir sjuka, gamla och när våra barn behöver utbildning – då kan väl inte socialismen vara farlig och skadlig överhuvudtaget?” Och socialisternas logik här är felfri. Det är "bara" det att premisserna är falska. Socialismen är faktiskt inte önskvärd inom vården, omsorgen och utbildningen. Socialismen är i själva verket synnerligen livsfarlig när den appliceras på sådana livsviktiga verksamheter. Det är ännu viktigare att avskaffa kärnan i välfärdspolitiken - d.v.s. den socialistiska vården, omsorgen och skolan - än det är att avskaffa marginella företeelser som kulturpolitiken.
Bevisen för socialismens misslyckanden inom vården, omsorgen och utbildningen är överväldigande. Sjuka människor dör som flugor av felbehandlingar och långa köer i den socialistiska sjukvården, gamla människor blir undernärda och får trycksår i den socialistiska äldreomsorgen och en stor andel av våra barn lär sig inte ens att läsa och skriva ordentligt i den socialistiska skolan.
Socialismen har misslyckats kapitalt i alla de sektorer i den svenska välfärdsstaten där den har införts - sjukvården, utbildningen, äldreomsorgen, barnomsorgen, socialförsäkringarna, bostadsförsörjningen, invandringen o.s.v. Och socialismen har misslyckats i minst lika hög grad i samtliga de länder där den har införts – Tyskland, Kina, Ryssland, Kuba, Etiopien, Nordkorea, Burma o.s.v. Hur kan Timbro vara så feg att det inte vågar ”sparka” på socialismen - inte ens nu när socialismen s.a.s. ligger där hjälplöst på marken inför världsopinionen. Vad f-n är Timbro rädd för?
Comment