Announcement

Collapse
No announcement yet.

Vilka sorters hjätar behöver vi mest?

Collapse
X
 
  • Filter
  • Tid
  • Visa
Clear All
new posts

  • Vilka sorters hjätar behöver vi mest?


    Vilka sorters hjältar beundrar de flesta svenskar idag? En sort är agenterna och soldaterna som spelas av exempelvis Arnold Schwarzenegger och Daniel Craig i action-filmer. En annan sort är idrottsstjärnor som exempelvis Maradona och Salming.

    Det är bra att de flesta svenskar har hjältar som de ser upp till. De ser beundrar människor som kämpar hårt för att uppnå högt ställda mål. De uppskattar sådana dygder som ambition och mod.

    Men det som inte är riktigt bra är vilka slags hjältar det är som svenskarna väljer att beundra. Svenskarna beundrar i huvudsak endast människor som utför ovanligt stora fysiska prestationer. Svenskarna beundrar individer som är ovanligt bra på att springa, sparka en boll, åka skidor, slås mot skurkar o.s.v.

    Men det fattas beundran för de individer som utför ovanligt stora intellektuella prestationer. De flesta svenskar bryr sig nog inte så mycket om de hjältedåd som utförs av vetenskapsmän, uppfinnare, affärsmän, filosofer o.s.v. Detta är märkvärdigt. Dessa intellektets hjältars bedrifter är nämligen av mycket större betydelse för människornas överlevnad än bedrifterna som utförs av idrottsmän och hemliga agenter.

    Människans avgörande medel för att uppehålla sitt liv är hennes förnuft – inte hennes muskler. Människan är inte utrustad med klor och huggtänder så att hon kan överleva genom att jaga - som ett lejon. Människan har heller inte sådana ben och lungor så att hon kan springa ifrån hungriga lejon som exempelvis gazeller kan.

    För att överleva måste människan istället lita till sin hjärna – till sitt förnuft. Människans sätt att klara av naturen är att tänka ut hur hon ska göra för att ”tämja” naturen – d.v.s. hur hon ska göra för att omforma naturen för att den ska passa hennes behov. Människor kan – till skillnad från samtliga övriga djur – odla upp marken för att skaffa sig mat, använda eld föra att skaffa sig värme, bygga dammar som skydd mot översvämningar, tillverka läkemedel för att bota sjukdomar o.s.v.

    Mänsklighetens största välgörare är därför hennes största tänkare. De individer som förtjänar vårt största respekt och beundran är därför sådana som Aristoteles, Galileo, Isaac Newton, Thomas Edison och Albert Einstein. Det är inget fel med att beundra idrottsmän och soldater. Men intellektets hjältar borde erhålla ännu mera beundran.

    Det har funnits en stor författarinna och filosof under 1900-talet som förstod detta. Hon hette Ayn Rand. Ayn Rand insåg att vi borde lära oss att uppskatta det skickliga bruket av vår största tillgång – vårt förnuft. Ayn Rand skrev t.o.m. hela tegelstensromaner som dyrkade de bästa tänkarna.

    Dagens kultur är fientlig mot förnuftet. Det är den djupaste orsaken till det tilltagande våldet och förfallet i världen. Ayn Rands romaner och filosofi är det kraftfullaste motmedlet.

    Rands roman Urkällan (The Fountainhead på engelska) är en hyllning till de individer som för mänskligheten framåt, genom att se världen med sina egna ögon och sedan tänka ut hur den kan förbättras. Hjälten i Urkällan är ingen agent eller soldat – utan en arkitekt. Han kämpar mot ett fördomsfullt etablissemang för att kunna bygga skyskrapor så som han vet att de borde byggas. Han genomgår en svår strid men till slut segrar han. Han strider inte med knytnävarna – utan med sitt intellekt och sin orubbliga lojalitet till det.

    Det kanske låter otroligt att en roman om en tänkare kan vara spännande. Men det är sant. Läs Ayn Rands roman Urkällan – så får du ett helt nytt perspektiv på tillvaron. Det har flera än fem miljoner människor redan gjort sedan romanen först publicerades på engelska år 1943!
    Last edited by henriku; 04-08-2021, 07:09 AM.

  • #2
    En av hjältarna du nämnde var Galilei. Han skrev boken Dialog om de två världssystemen som publicerades 1632. Det var den boken han blev bestraffad för av storinkvisitorn. Han satt i fängelse till sin död 1642. Jag kan varmt rekommendera den boken till läsning. Den översattes till svenska för första gången 1993. Jag lyssnade då på ett föredrag av översättaren. Hon berättade bl.a. om hur svårt det var att översätta begreppet "impetus".

    I den här boken argumenterar karaktären Salviati för det copernikanska-heliocentriska systemet. Och vad många historiker missar när de angriper Aristoteles är att Salviati är aristoteliker. Galilei hade klart för sig att logikens fader var en bra filosof. Det är tråkigt att så få nutida historiker fattar det.

    Comment


    • #3
      Svar till kommentar #2:

      Jo, även högintelligenta människor begår begår ofta felslutet ad verecunciam. Att vara en självständig tänkare är svårt. Dygden självständighet är i stor utsträckning "oberoende" av egenskapen intelligens. Detta faktum förklarar många problem i den moderna världen - allt från den globala uppvärmningshysterin till de intellektuellas fallenhet för socialismen/altruismen.

      Comment

      Working...
      X