Den sjuttonde artikeln i debattsidan.COM har rubriken Vetenskapsförnekarna. Jag återger inledningen:
Vetenskapsförnekarna
De som förnekar vetenskapen...
...har en gemensam nämnare. De låter känslor, spåkulor, politiska värderingar och populistiskt kameraderi gå före faktakollen.
Irrationell känslostyrning
Närhelst deras förutsägelser inte överensstämmer med fakta, så ignorerar de det bara. Sanningen är för dem en smaskig låtsastårta som består av social bekvämlighet, inte ett själsförfriskande resultat av ett ansträngande arbete i form av självständiga observationer och självständigt tänkande.
När någon pekar på verkligheten så snörplar de med mungiporna och rynkar förnärmade på näsorna. De skakar på sina besserwisserhuvuden och serverar oss indignerade miner. Det är fakta som det är fel på, inte deras fina och uppblåsta teorier. Deras känslor är vad som avgör saken.
De anser sig vara många, rentav jättemånga (för om de inte är det så känner de sig obekväma), exempelvis 95%, eller 97% eller 99,99%. Och de anser att vi är få, väldigt få (för annars så känner de sig återigen obekväma).
Så känner de på sig att det måste vara, medan vi som uppskattar vetenskapen inte primärt bryr oss om hur många eller få som ingår i en åsiktsgrupp hit eller dit. För vi vill i grunden bara en sak. Vi vill titta på verkligheten och ha koll på fakta, alldeles oavsett vart det leder oss. Vi vill ha koll på fakta även när fakta ger belägg för en åsikt som enligt vetenskapsförnekarna är "fel".
Apokalypsen och Helvetet
Vetenskapsförnekarna har en viss förkärlek för apokalyptisk domedagstro. Socialister varnar oss för frihet, för friheten leder oss in i Marknaden. Religiösa varnar oss för egoism, för egoismen leder oss in i Helvetet. Klimatalarmister varnar oss för koldioxid, för koldioxiden leder oss in i Värmen.
Artikelns fortsättning finns här: http://debattsidan.com/w017.html
Artikeln kan diskuteras vidare i denna debattråd. En viktig fråga den tar upp är om forskningen bör vara fri eller om det är okej att den är politikerstyrd. Vad anser du?
Vetenskapsförnekarna
De som förnekar vetenskapen...
...har en gemensam nämnare. De låter känslor, spåkulor, politiska värderingar och populistiskt kameraderi gå före faktakollen.
Irrationell känslostyrning
Närhelst deras förutsägelser inte överensstämmer med fakta, så ignorerar de det bara. Sanningen är för dem en smaskig låtsastårta som består av social bekvämlighet, inte ett själsförfriskande resultat av ett ansträngande arbete i form av självständiga observationer och självständigt tänkande.
När någon pekar på verkligheten så snörplar de med mungiporna och rynkar förnärmade på näsorna. De skakar på sina besserwisserhuvuden och serverar oss indignerade miner. Det är fakta som det är fel på, inte deras fina och uppblåsta teorier. Deras känslor är vad som avgör saken.
De anser sig vara många, rentav jättemånga (för om de inte är det så känner de sig obekväma), exempelvis 95%, eller 97% eller 99,99%. Och de anser att vi är få, väldigt få (för annars så känner de sig återigen obekväma).
Så känner de på sig att det måste vara, medan vi som uppskattar vetenskapen inte primärt bryr oss om hur många eller få som ingår i en åsiktsgrupp hit eller dit. För vi vill i grunden bara en sak. Vi vill titta på verkligheten och ha koll på fakta, alldeles oavsett vart det leder oss. Vi vill ha koll på fakta även när fakta ger belägg för en åsikt som enligt vetenskapsförnekarna är "fel".
Apokalypsen och Helvetet
Vetenskapsförnekarna har en viss förkärlek för apokalyptisk domedagstro. Socialister varnar oss för frihet, för friheten leder oss in i Marknaden. Religiösa varnar oss för egoism, för egoismen leder oss in i Helvetet. Klimatalarmister varnar oss för koldioxid, för koldioxiden leder oss in i Värmen.
Artikelns fortsättning finns här: http://debattsidan.com/w017.html
Artikeln kan diskuteras vidare i denna debattråd. En viktig fråga den tar upp är om forskningen bör vara fri eller om det är okej att den är politikerstyrd. Vad anser du?
Comment