Announcement

Collapse
No announcement yet.

Den Fria Viljan

Collapse
X
 
  • Filter
  • Tid
  • Visa
Clear All
new posts

  • Den Fria Viljan

    I århundraden har stora tänkare grubblat över frågan om människan har någon fri vilja.

    M.a.o. har vi några val överhuvudtaget?

    Har vi följande slags val t.ex.?

    "Kunde jag ha låtit bli att stiga upp i morse, i stället för att gå till jobbet? Eller finns det krafter - t.ex. en Gud som bestämmer allt som sker i universum - eller -atomernas mekaniska rörelser i min hjärna - eller - generna som jag fick med mig redan vid födseln - som bestämmer huruvida jag går till jobbet på morgonen eller låter bli? Utan att jag själv kan göra något åt det?"

    Denna fråga är inte bara ”akademisk”. Mycket i livet hänger på frågan om huruvida vi människor har fri vilja.

    T.ex. skulle det inte kunna finnas ett sådant ämne som etik om vi saknade fri vilja och därför inte rådde för de saker vi gjorde. Om vi saknade fri vilja, då skulle vi vara som biljardkulor - och det skulle väl inte kunna finnas någon etik för biljardkulor?

    Dessutom skulle vi knappast kunna straffa brottslingar eller belöna goda arbetsinsatser om vi människor saknade fri vilja och därför inte rådde för vad vi gjorde.

    Och det skulle vara väldigt svårt att argumentera emot diktatur som politisk princip om människor saknade fri vilja. Därför att ifall de saknade fri vilja skulle människor vara likadana som robotar. Och varför skall inte en förment vis och klok diktator bestämma vad robotar skall göra? Vilken rätt till frihet har robotar? Vad skall robotar med frihet till? Och vad är det förrestem för skillnad mellan frihet och ofrihet - för en robot? Den är ju förutbestämd till att göra det den gör ändå - oavsett om den lever under politisk frihet eller i en diktatur. Så det göringen skillnad för en varelse utan fri vilja huruvida den lever under frihet eller i en diktatur!

    Det är ingen tillfällighet att de filosofer som har förespråkat determinismen så gott som utan undantag också har förespråkat politisk ofrihet. Hegel och Marx t.ex., förespråkade bådadera såväl determinismen i metafysiken som motsatsen till det fria samhället inom politiken. Det ena gav det andra.

    Men vi bör inte grubbla över huruvida vi har fri vilja. Därför att självaste vår förmåga att grubbla visar oss till att börja med just det att vi faktiskt har fri vilja! Vi grubblar ju just därför att det inte är en given sak vad vi skall tro på. När vi grubblar om fri vilja -överväger vi huruvida vi skall tro på fri vilja eller inte. Vi överväger om vi skall välja att tro på fri vilja eller inte. När vi överväger, styr vi våra tankar fram och tillbaka mellan olika möjligheter.

    Vi tänker: ”Jag har talat sanning många gånger i mitt liv, men varje gångkunde jag ju ha ljugit.” Vi tänker : ”Det finns väl många skillnader mellan människor och robotar. Kan en av dem vara att vi människor har fri vilja?” Vi tänker: ”Vad har t.ex. Aristoteles - eller Immanuel Kant - sagt om fri vilja? Kan jag komma på några andra stora tänkare vars idéer angående denna fråga skulle kunna vara relevanta? Vilka argument hade de? Hur bra eller dåliga var deras argument? Och kan jag förresten själv hitta några fakta i verkligheten som motsäger idén att människor har fri vilja - eller som motsäger idén att de saknar fri vilja?”

    Det finns så många olika tankar vi kan tänka om frågan. Och det är inte givet vilka av alla dessa tankar vi skall tänka. Å andra sidan fungerar vårt tänkande uppenbarligen inte helt slumpmässigt - vår förmåga att handskas med verkligheten visar ju att våra förnuft inte blott och bart är en slumptalsgenerator. Ty - vi kommer ju någon vart närhelst vi tänker!

    Så vårt tänkande är vare sig determinerad eller slumpartad. (Fri vilja är ett slag av kausalitet: Fri vilja är en subkategori av kausalitet .)

    Nej, var och en av oss styr vårt respektive tänkande. Vår fria vilja består av valet att tänka eller inte tänka. I varje vaket ögonblick är varje människa, som innehar en normal hjärna, fri att tänka eller att låta bli att göra det. När du just nu ser dessa ord på datorskärmen framför dig krävs det en viss mental ansträngning av dig för att du ska läsa de därpå följande orden och fatta vad de betyder. Du kan närsomhelst låta ditt förnuft ”somna in”. Du kan välja att tappa koncentrationen, sluta läsa - och sedan klicka fram en helt annan webbsida - om du tycker att mina essäer på denna webbsida börjar bli långtråkiga. Å andra sidan kan du tänka till dig själv ”Frågan om den fria viljan är viktig. Därför vore det bäst att jag fortsätter att läsa - trots att jag tycker att henriku inte är en speciellt spännande skribent.” Det är upp till dig. Du har fri vilja.















    Last edited by henriku; 06-24-2020, 12:54 PM.

  • #2

    Den Fria Viljan - Fortsättning


    Valet att tänka uppstår nu inte i ett vakuum. När du väljer att tänka är det inte så att i ena ögonblicket är du som i en koma - och i nästa ögonblick tänker du plötsligen på något. Det finns grader av medvetande. När du inte fokuserar ditt förnuft, utan bara sölar, finns det likväl tankar därute på ”ytterkanten” av ditt medvetande. Om du just nu sitter och dagdrömmer framför datorn, i stället för att verkligen läsa dessa ord, är du åtminstone medveten lite grand om att det finns några slags ord på skärmen framför dig. Och du kan närsomhelst bestämma dig för att börja fokusera mera på dessa ord och mindre på dina dagdrömmar. Då börjar du läsa min artikel igen. Det är så att när du inte tänker, finns det ändå tankar på ytterkanten av ditt medvetande som du anar litet grand. Och du kan välja att fokusera mera på dessa tankar närhelst du vill det.

    Det är med ditt förnuft som med dina ögon. Du kan låta dina ögon tappa sina fokus på orden på skärmen framför dig. Då blir orden suddiga och du ser dem inte riktigt bra. Men närsomhelst kan du, om du har en normal syn, välja att fokusera ögonen igen och se orden klart och tydligt. På samma sätt kan du, när du överväger om människan har fri vilja, välja att fokusera såväl på argumenten för, som på argumenten emot, idén att människan har fri vilja. Huruvida det här slutar med att du håller med mig om att människan har fri vilja kommer att bero på huruvida du väljer att fokusera tillräckligt klart på de argument som jag framför.

    Du kan dock även bestämma dig för att inte tro på den fria viljan - oavsett hur bra mina argument än är. Du kan nämligen evadera.

    När du evaderar, då sätter du ditt förnuft i ”bakväxelläge”. Du anstränger dig inte för att tänka en tanke - utan du anstränger dig för att inte tänka den tanken. En människa som evaderar försöker förfalska verkligheten för sig själv. Hon försöker undvika att bli medveten om fakta som hon inte råkar gilla.

    Om t.ex. Jan Myrdal besöker Kambodja, och han då ser belägg för att Khmer Rouge faktiskt begick massmord på sitt eget lands medborgare - då kan han låtsas för sig själv att beläggen inte existerar - eller så kan han hitta på bortförklaringar för beläggen. Han kan t.ex. intala sig själv att alla de där kambodjaner som vittnar om massmorden bara ljuger - och att alla de där massgravarna, som han faktiskt ser med sina egna ögon, kunde ju vara fyllda av lik på människor som i själva verket hade dött av naturliga orsaker - o.s.v.

    Så den fria viljans existens medför att vi är ansvariga för våra handlingar. Hur vi handlar i en viss situation, beror på huruvida vi väljer att fokusera på de fakta som är relevanta eller evadera dem. När jag vaknar på morgonen, kan jag tänka till mig själv ”Jag är trött, jag vill ligga kvar i sängen.” Men om jag sedan är ärlig med mig själv och gör mig mödan att tänka tanken ”Men jag måste gå till jobbet. Jag får ju ingen lön om jag inte jobbar. Så jag måste stiga upp nu, trots att jag känner mig trött.” - då kommer jag att göra mig mödan att stiga upp och gå till jobbet. Så - jag avgör själv om jag stiger upp och går till jobbet på morgonen.

    Den fria viljan är ett axiom. Det innebär att den är uppenbar i samtliga dina varseblivningar. Du upplever den fria viljan vartenda gång du fattar ett val - genom introspektion. Du vet mycket väl, försåvitt du inte evaderar, att när du vaknar på morgonenväljer du om du skall göra det som känns mest bekvämt och därför ska ligga kvar i din varma säng - eller om du skall tänka på nödvändigheten att tjäna brödfödan och därför ska stiga upp. Du har säkert upplevt att du har "stått i valet och kvalet" ett otal gånger i ditt liv.

    Men hur vet du att den fria viljan inte bara är en illusion? Hur vet du att du inte är styrd av faktorer som du inte själv rår över - därtill utan att du själv är medveten om det?

    Svaret är att godtyckliga hypoteser saknar kognitivt värde. Om det inte finns några som helst belägg för en viss misstanke (som den där att du är styrd av faktorer utanför din kontroll utan att du vet om det) - då skall du inte fästa något som helst avseende vid misstanken.

    T.ex.:

    Om jag resonerar så här ”Kanske min egen hustru begick ett mord igår kväll. Det vore förvisso inte likt henne. Och jag har inga som helst skäl för att misstänka att hon begick ett mord igår kväll. Men det är väl ändå möjligt att hon gjorde det? Så det är väl bäst att jag ringer polisen och meddelar dem mina misstankar - bara för att vara på den säkra sidan.” Skulle inte du tycka att mitt beteende var alldeles uppåtväggarna galet om jag polisanmälde min hustru "bara för att vara på den säkra sidan"?

    - det är precis lika galet att utan orsak misstänka att "Kanske är samtliga våra oräkneliga upplevelser av att fatta val blott och bart förrädiska illusioner?"

    Och tro inte att frågan om den fria viljans existens kan bevisas eller motbevisas av vetenskapen!

    Den fria viljans existens är en oundgänglig förutsättning för att det skall finnas sådana saker som bevis och vetenskap till att börja med. Så att kräva ett vetenskapligt bevis för den fria viljan - det vore att spänna kärran framför hästen! Det måste finnas fri vilja för att det överhuvudtaget skall kunna finnas en sådan sak som bevis - därför att ett bevis innebär ju att man anpassar sina uppfattningar till de tillgänglige beläggen. D.v.s. existensen av bevis förutsätter att varje människa styr sitt eget medvetande - d.v.s. den förutsätter att hon faktiskt har fri vilja. Och vetenskap består av att man bevisar saker och ting - med logiska resonemang. Så vetenskap förutsätter den fria viljans existens också. Robotar eller schimpanser skulle ju aldrig någonsin kunna utföra någon vetenskaplig forskning. Vi vet således att vi har fri vilja redan innan vi börjar ägna oss åt vetenskap - det gäller "bara" att vi måste vara ärliga mot oss själva och erkänna det.

    Hur tar du reda på om gräset utanför ditt fönster är grönt? Tar du fram en massa vetenskapliga instrument och börjar studera spektrumet på ljuset som grässtråna reflekterar? Nejnejnej! Du bara tittar, med dina ögon, och ser om gräset är grönt!

    Det är precis likadant med den fria viljan. Du utför inte en massa finurliga psykologiska tester för att utröna om människor har fri vilja. Du bara ”tittar” in i ditt eget medvetande och "ser" om du har fri vilja - med bruk av introspektion.

    Djuren har förstås inte fri vilja. Det är därför som vi inte kan hålla vår hund eller vår katt moraliskt ansvarig om den råkar kissa på mattan. Fri vilja existerar inte på varseblivningsnivån, d.v.s. på den nivå där djurens medvetanden befinner sig.

    Men förnuftet är en helt annan sak. Förnuftet är så oerhört mera komplext. Det finns så många olika möjliga logiska förbindelser mellan våra olika tankar. Dessa förbindelser kan inte bildas i en varelses medvetande per automatik. Människan måste därför vara utrustad med fri vilja för att kunna styra sitt förnuft genom alla de oräkneliga möjliga tankar som vi skulle kunna tänka. Förnuftet skulle således inte kunna existera utan den fria viljan.

    Varför skrev jag denna artikel?

    P.g.a. att människor faktiskt har fri vilja! De måste därför övertygas om att de har fri vilja - med argument. Det finns ingen knapp som jag kan trycka på för att determinera dig eller några andra människor till att tro på den fria viljan. Om jag vill få andra människor till att hålla med mig i denna viktiga fråga - då måste jag resonera med dem. Därför att förnuftet och den fria viljan hör ihop. Det kan finnas varseblivningar utan fri vilja. Hundar och katter t.ex. varseblir verkligheten - trots att de saknar fri vilja. Men förnuftet kan inte existera utan fri vilja. Därför måste vi människor argumentera och resonera. Det hör till vår natur.

    Förnuftet och den fria viljan är som oskiljeaktliga siamesiska tvillingar.
    Last edited by henriku; 06-24-2020, 12:57 PM.

    Comment


    • #3
      Jag har för många invändningar Henrik, för att kunna skriva ner alla på några minuter.
      Jag får återkomma till en då och då.
      Nu bara en fråga: Känner du till Libets experiment? Om du hänvisade till detta i din text, så missade jag det.

      Comment


      • #4
        Jag har ett vagt minne av att jag har läst om experimentet. Var det fråga om det där experimentet som gick ut på att Libet först sade till ett antal testpersoner (jag tror mig minnas att de var universitetsstudenter) att de skulle röra ena handen på något sätt helt "spontant" och "slumpmässigt" - utan att planera det i förväg? Och testpersonerna skulle trycka på en knapp så snart de hade bestämt sig för att röra sin hand. Och Libet hade fäst några sorters sensorer på skallarna av testpersonerna. Sedan konstaterade Libet att sensorerna detekterade aktivitet i vissa delar av testpersonernas hjärnor en bråkdels sekunder innan de enligt knapptryckningarna hade bestämt sig för att röra handen . Av detta drog Libet slutsatsen att hjärnan "bestämde" att testpersonerna skulle röra handen innan de själva hade bestämt det. Av detta experiment drog Libet slutsatsen av våra hjärnor bestämmer vad vi ska göra - och att vi således saknar fri vilja?

        Detta experiment, som jag har läst om fast jag ej minns att det var just en snubbe vid namn Libet som utförde det, var feltänkt från första början. Det var ju meningen att testpersonerna skulle röra sin hand "spontant". Men experimentupplägget gick ut på att de fick veta i förväg att de skulle röra sin hand. Så testpersonerna "planerade" att röra sin hand "spontant! De visste i förväg vad som förväntades av dem. Nämligen att de skulle röra sin hand. Så den där hjärnaktiviteten kan ha kommit av att de avsåg i förväg att röra sin hand! Och dessutom - hur kunde Libet veta den exakta tidpunkten då testpersonerna bestämde sig för att röra sin hand? Knapptryckningen som skulle underrätta Libet om beslutet kan ha fördröjts med samma bråkdels sekund som rörandet av handen! Så det kunde mycket väl vara så att hjärnaktiviteten uppstod i precis samma ögonblick som testpersonerna bestämde sig, medelst fri vilja, att röra sin hand!

        Vi kan inte dra några slutsatser om fri vilja från Libets experiment.

        Jag förklarade dock faktiskt i min text att den fria viljan är ett axiom, och att det medför att fri vilja är en förutsättning för all bevis. Det skulle inte vara möjligt att bevisa något överhuvudtaget om vi saknade fri vilja. Som jag skrev i texten "Så att kräva ett vetenskapligt bevis för den fria viljan - det skulle vara att spänna kärran framför hästen!"

        Den fria viljans existens kan inte avgöras av några vetenskapsmän. Det är endast filosoferna som har den erforderliga intellektuella "makten" att avgöra om vi har fri vilja. Och Ayn Rand har klarlagt (obs: ej "bevisat") att vi faktiskt har fri vilja.
        Last edited by henriku; 06-24-2020, 01:00 PM.

        Comment


        • #5
          Kanske är det någonstans här vi ska börja. En människa har en mental funktion som vi kallar vilja. Det är möjligt att vi måste definiera detta begrepp innan vi talar om det. Men låt oss vänta med definitionen ett litet tag. Vi tar inledningsvis begreppet vilja för givet fram till en punkt då vi ser att en definition behövs.

          Axiom 1: Viljan är fri.

          Fråga: Vad menas med "fri" här? Borde inte axiomet uttryckas mer fullständigt så att det framgår vad viljan är fri från.

          Varje logiskt system måste vila på ett system av axiom som knyter samman grundbegreppen. Vad som är ett axiom och vad som är en sats kan vi i viss mån bestämma själva. I mängdläran kan vi välja t.ex. urvalsaxiomet som axiom och därur bevisa välordningssatsen. Men man kan vända på det och i stället välja välordningssatsen som axiom och därur bevisa urvalsaxiomet, som då inte längre tas som ett axiom utan blir en sats.
          Detta var bara ett exempel. Ett annat exempel kan vi hämta från den euklidiska geometrin. Vanligen väljer man parallellaxiomet som axiom. Men man kan lika väl välja utsagan att en triangels vinkelsumma är två räta som axiom.
          Den ursprungliga synen på axiom som något självklart är sedan länge övergiven.

          Comment


          • #6
            Jag hävdar bestämt att samtliga giltiga axiom måste härledas från våra varseblivningar av verkligheten. Ett giltigt filosofisktaxiom (jag tror att det finns axiomer som inte är filosofiska, så ett filosofiskt axiom är en subkategori av axiom) har flera egenskaper. Den måste vara uppenbar i varje varseblivning utan undantag. Den måste vara en oundgänglig förutsättning för all efterkommande kunskap om verkligheten. Den måste vara omöjlig att förneka utan att själv användas i förnekelseprocessen (detta egenskap hos filosofiska axiomer upptäcktes av Aristoteles).

            Ayn Rand, den filosof som vägleder mitt tänkande, hävdade att det finns tre grundläggande axiomer som är metafysiska. Nämligen: existens-axiomet, identitets-axiomet och medvetande-axiomet. Dessa tre axiomer är början på all mänsklig kunskap. Existens-axiomet konstaterar att existensen ("något") existerar. Identitets-axiomet konstaterar att allt det som existerar, utan undantag, är något specifikt - d.v.s. precis allting som existerar har en specifik identitet. Medvetande-axiomet konstaterar att medvetande existerar och består av att vara medveten om det som existerar. Enligt Ayn Rand kan man inte undgå dessa tre axiomer närhelst man är medveten överhuvudtaget. Varje gang du öppnar ögonen, Anders, och varseblir något - så är en mening implicit i din varseblivning: "Jag är medveten om något som existerar."

            1) "Jag är medveten om något som existerar." - det är existens-axiomet.
            2) "Jag är medveten om något som existerar." - det är identitets-axiomet.
            3) "Jagär medveten om något som existerar." - det är medvetande-axiomet.

            Det följer ytterligare ett antal axiomer från dessa tre, som brukar kallas för korollärer av de grundläggande axiomerna. En korollär kan inte identifieras explicit förrän efter de första tre axiomerna har identitierats, men den är likväl implicit i samtliga varseblivningar. Den fria viljan är en korollär till medvetande-axiomet. Vi människor upptäcker att vi har fri vilja när vi är småbarn och då redan har uppfattat (på ett implicit, d.v.s. ej verbalt uttalat sätt) medvetande-axiomet. Vi observerar att vi själva har fri vilja, och vi sluter oss snart till att våra medmänniskor har fri vilja också. Vivetatt fri vilja existerar därför att vi varseblir den hos oss själva, genom introspektion - varje gang som vi väljer. Jag varseblir, t.ex., att jag själv har fri vilja när jag väljer att stiga upp ur sängen på morgonen. Vi sluter oss till att våra medmänniskor har fri vilja därför att vi vet att de är i grund och botten samma slags varelser som vi, och mängder av detaljer hos deras beteende tyder på att de också har fri vilja (så länge de är medvetna/vakna och ej är psykotiska galningar).

            En subtil grej med axiomerna:

            Jag sager att de tre grundläggande metafysiska axiomerna är uppenbara i varje varseblivning utan undantag. Men likväl finns det massor med människor som verkar vara helt övertygade om att de inte är giltiga! Det finns t.ex. massor med materialister som verkar vara övertygade om att existensen av medvetandet är en myt. Och det finns massor av determinister som verkar vara övertygade om att existensen av fri vilja är en myt.

            Hur förklarar jag detta?

            Ja, axiomerna är uppenbara. Men - det krävs att man gör en intellektuell ansträngning för att identifiera ett metafysiskt axiom explicit och uttrycka det i ord. Somliga människor utvecklar aldrig den intellektuella förmågan att uttryckligen identifiera sådana subtila och abstrakta sanningar som metafysiska axiom. Det krävs faktiskt en geni, typ Aristoteles eller Ayn Rand, för att uttryckligen identifiera de metafysiska axiomerna. Sedan krävs det dock inte en geniartad intelligens för andra människor att lära sig axiomerna från genierna som ursprungligen identifierade dem.
            Last edited by henriku; 06-24-2020, 01:01 PM.

            Comment


            • #7
              Förlåt, Anders. Jag insåg just nyss - ca. en minut efter jag laddade upp mitt kommentar ovan - att jag ej hade svarat din fråga om vad jag menar med "fri" i sammanhanget "fri vilja".

              Jag menar att varje gang vi befinner oss i en valsituation så är vi ej tvungna att välja vare sig det ena alternativet eller det andra. Vårt val kan gå "åt det ena hållet eller åt det andra hållet." Och det är inte så att några yttre eller inre faktorer betingar vårt val.

              Ett exempel: När jag vaknar på morgonen kan jag antingen välja att stiga upp eller att stanna kvar i sängen. Om jag väljer att stiga upp är det sedan ett faktum att jag valde att stiga upp. Jag kan inte göra valet ogjort (fast jag kan gå och lägga mig igen, förstås - men du vet vad jag menar). Men innan jag gjorde valet var det en öppen fråga om jag skulle stiga upp eller stanna kvar i sängen. Det fanns ingen inre eller yttre demon som tvingade mig till att stiga upp. Mitt val var i den meningen fri. Jag kunde ha valt att stanna kvar I sängen.

              Många vetenskapsmän tror att den fria viljan bara måste vara en myt. Därför att de har med hull och hår accepterat villfarelsen att den fria viljan, om den existerade, skulle vara ett undantag från det metafysiska axiomet som brukar kallas lagen om orsak och verkan. Alltför många vetenskapsmän resonerar så här: Allt som sker i universum har en orsak. Men om några skeenden i universum överhuvudtaget berodde på människors fria vilja, skulle dessa skeenden sakna orsak! Därför kan människornas fria vilja ej existera.

              Vetenskapsmännen ifråga har alldeles rätt om att precis allting i universum har en orsak. Men de begår ett fatalt misstag när de utgår ifrån att den fria viljan, om den existerade, skulle vara ett undantag från lagen om orsak och verkan. Fri vilja är en subkategori av kausalitet (inte ett undantag från kausaliteten). Den andra subkategorin av kausalitet är deterministisk kausalitet. Deterministisk kausalitet gäller för samtliga entiteter förutom de som innehar fri vilja. Och det finns en och endast en subkategori av entiter i universum som besitter fri vilja - den sortens entiteter är förnuftsvarelser. Det ligger i förnuftets natur att varje varelse som besitter förnuftsförmågan också besitter fri vilja. För en förnuftsvarelse gäller principen att hennes medvetande är viljestyrt. Tänkandet fortgår inte per automatik för en förnuftsvarelse. Varje enskild människa (och varje enskild eventuell utomjording med förnuftsförmågan) måste välja att tänka. Annars blir inget tänkande av. Varje människas fria val består av valet att fokusera sitt medvetande eller slappna av och låta sitt medvetande förlora sitt fokus.

              Jag tror att du måste hålla med mig, Anders, att om du fortsätter att läsa mina texter, även när du tycker att jag pratar strunt och även om du har svårt att begripa vad jag skriver, förutsätter det att du utför en ansträngning. Om du nu har kommit så här långt med din läsning av min replik - då förtjänar du åtminstone litet beröm för att du har valt (med din fria vilja) att göra den mentala ansträngningen!
              Last edited by henriku; 06-24-2020, 01:06 PM.

              Comment


              • #8
                Jag tänker fortsätta att läsa och besvara dina inlägg, så länge det känns meningsfullt. I just den här tråden svarade du inte på min följdfråga: Vad är det viljan är fri ifrån?
                Än så länge har vi undvikit att försöka definiera vilja. Vi bör nog våga oss på det.
                För övrigt återkommer jag till den fria viljan i tråden om determinismen.

                Comment


                • #9
                  Idén om axiom som självklara satser är sedan länge övergiven.
                  (Jag brukar säga: "Det finns ingenting som är självklart".)

                  Varje logiskt system vilar på axiom. Men den som skapar ett sådant system har stor frihet att välja axiom. Den enda begränsningen är att axiomen inte får leda till motsägelser. Finner man motsägelser i ett axiomatiskt system måste minst ett av axiomen modifieras. Ett enkelt axiomsystem är Peanos axiom för heltalen. Det består av bara fem axiom, och ur dessa kan man härleda hela aritmetiken.

                  Tyvärr är det så att man inte kan bevisa aritmetikens motsägelsefrihet. Man kan bara hoppas att aritmetiken inte ska visa sig innehålla motsägelser. Skulle man likväl kunna härleda motsägelser i aritmetiken (vilket just ingen tror), måste Peanos axiomsystem (eller någon definition som bygger på det axiomsystemet) ändras.

                  I mängdläran fann man motsägelser, som man kom tillrätta med först genom noga utformade axiom.

                  Först när man vill tillämpa ett axiomatiskt system på verkligheten, måste man testa om axiomen stämmer med verkligheten.

                  Comment


                  • #10
                    Jag tror att termen "fri vilja" kan vara missledande här. Ordet vilja syftar oftast på en avsikt. Men begreppet "fri vilja" handlar inte om avsikter.

                    När jag talar om att människor har "fri vilja" menar jag att de har kontroll över sitt medvetande. Ingen inre eller yttre faktor kan tvinga en människa till att tänka en viss tanke. Tänkandet (d.v.s. det mänskliga medvetandet) är fri i den mening att det är den enskilda människan själv som bestämmer vad (och om!) hon ska tänka. Och som en följd av att enskilda människor väljer hur de ska tänka, så väljer de också hur de ska handla, "därute i verkligheten".
                    Last edited by henriku; 06-24-2020, 01:09 PM.

                    Comment


                    • #11
                      Jag hävdar att samtliga giltiga axiom måste härledas från varseblivningar av verkligheten. Om du bildar axiom i dina tankar, utan att först "titta på verkligheten", vad handlar dina axiom i så fall om? De handlar om ingenting! Sådana axiom som handlar om ingenting är inte giltiga.

                      Men nu ligger det till så att "kognitiv parasitism" är möjlig. Somliga filosofer och vetenskapsmän har försökt att bilda axiom utan referens till verkligheten. Men de måste alltid bygga på varseblivningar av verkligheten "i smyg", utan att erkänna det. Matematiker som bildar axiom "utan referens till verkligheten" då de är vuxna - de har givetvist redan lärt sig massor av saker om artitmetik och/eller geometri då de var barn. Därav deras "axiomer". Euklides t.ex. måste har lärt sig en hel del om geometri genom induktion då han var barn, eller åtminstone ung. Sedan "glömde han bort" induktionerna då han utformade sitt stringenta logiska geometriska system då han hade blivit en mogen tänkare.

                      Sedan är det en annan femma att somliga (moderna) filosofer och vetenskapsmän antagligen har hittat på axiomer som strider mot verklighetens fakta. Det bevisar endast att vuxna människor antingen kan göra missgrepp ellerkan välja att vara oärliga.
                      Last edited by henriku; 01-12-2020, 09:01 AM. Reason: Jag rättade till ett grammatiskt fel för klarhetens skull.

                      Comment


                      • #12
                        Vi har en del gemensamma intressen Henrik, och dem vill jag gärna diskutera med dig. Vi verkar ha skilda ståndpunkter i många frågor, och det ser jag som en utmaning.

                        Viljelivet intresserar mig mycket och där finns det en rad frågor där jag ännu inte bildat mig en klar uppfattning. Vi borde väl först se om det är samma frågor vi ställer oss inom de områden där vi båda är intresserade.

                        Frågan om viljan är fri intresserar mig egentligen bara på det sättet att jag ännu inte förstår vad som menas med det. I övrigt fäster jag inte så stor vikt vid den frågan. Jag har aldrig behövt idén om viljans frihet när jag skrivit om etiska frågor (i artiklar och böcker).

                        Jag använder aldrig argument som innebär att något hålls för självklart. Om A anser att P är självklart medan B inte håller med om det, vad gör A och B då, om de inte helt enkelt undviker att tala om P. En möjlighet är att de tillsammans vrider och vänder på P, uppfattar P som en hypotes och försöker finna olika sätt att pröva P.

                        Mycket av det du skriver om axiom här ovan håller jag alls inte med om. Ska vi försöka enas eller undvika att diskutera axiom?

                        Du skriver "När jag talar om att människor har "fri vilja menar" jag att de har kontroll över sitt medvetande. Ingen inre eller yttre faktor kan tvinga en människa till att tänka en viss tanke. "
                        Ja, vi upplever nog att vi har en viss kontroll över vad vi tänker, men vi är långt ifrån fria. Det finns faktiskt saker som vi har svårt att låta bli att tänka på. Olika människors villkor på den punkten kan vara väldigt olika.

                        Comment


                        • #13
                          Anders. Jag har nyligen blivit pensionär. Så jag har gott om fritid numera. Så jag är villig att fortsätta denna diskussion medelst poster här på Debattsidan.nu. Det kan mycket väl vara givande och meningsfullt, i synnerhet då dessa poster antagligen kommer att finnas kvar här för andra att läsa under lång tid.

                          Jag tror att du har rätt om att vi har "en viss kontroll över vad vi tänker" men inte en fullständigt obegränsad sådan. Det är sant att vi ibland inte kan låta bli att tänka en tanke. Vi är antagligen båda bekanta med det där exemplet att om någon säger "Tänk inte på en skär elefant!" då kan vi inte låta bli att tänka på en skär elefant! Men vi är fria ifråga om att göra en ansträngning att förstå en fråga eller låta bli. Jag kommer ihåg hur det var i skolan. Vartenda gång jag satt i klassrummet och läraren malde på om något ämne som tråkade ut mig - då stod jag i valet och kvalet att antingen göra en kraftansträngning och fortsätta att uppmärksamma vad läraren sade, eller annars "tune out" och låta mina tankar vandra - med dåliga betyg som sannolikt resultat. Sedan är det en annan femma att jag ibland kunde vara så pass trött, efter en natts dålig sömn, att jag bara inte kunde koncentrera sig på lärarens ord överhuvudtaget.

                          Här är en kort lista på faktorer som kan hindra dig från att tänka - även när du egentligen vill det:

                          1) Du kan vara påverkad av kemikalier (som t.ex. alkohol).
                          2) Du kan vara trött.
                          3) Du kan vara distraherad av något i den yttre verkligheten (t.ex. grannens högljudda rockmusik eller din älskades nakna kropp).
                          4) Du kan störas av starka känslor (dom t.ex. rädsla om du är en soldat som befinner sig ute på ett slagfält, eller ilska om du ser någon främmande man tafsa på din hustru).
                          5) Du kan störas av fysisk smärta (t.ex. om du ramlar och bryter benet, eller om du utsätts för fysisk tortyr).
                          6) Du kan finna det omöjligt att komma någon vart när du försöker lära dig ett akademiskt ämne, därför att det helt enkelt är "för svårt". (Jag klarade inte av att läsa Immanuel Kants "Critique of Pure Reason" på engelska, trots att jag kan det engelska språket flytande, därför att Kant skrev med ett utstuderat "krångligt" språk. Ett annat exempel skulle kunna vara att jag ej tror mig kunna lära mig begripa Einsteins relativitesteori inom en rimlig tidsrymd då jag saknar den erforderliga intelligensen. Jag skriver "inom en rimlig tidsrymd" därför att jag misstänker att egenskapen intelligens är viljestyrd och att samtliga människor därför, förutsatt att de är utrustade med fysiskt normala hjärnor, besitter förmågan att "träna upp" sin intelligens medelst kognitiv anträngning om de ligger i tillräckligt länge.)

                          Så, för att sammanfatta: Jag anser att vi styr vårt eget tänkande inom vissa gränser, så länge vi är vakna och ej psykotiska eller påverkade av hallucigena substanser.

                          Not: Jag kanske ska skriva en essä här snart om min "viljestyrda intelligens hypotes" - d.v.s. om min hypotes att det är den fria viljan som i längden avgör varje enskild människas intelligensnivå.
                          Last edited by henriku; 01-12-2020, 09:08 AM. Reason: Jag rättade till ett antal grammatiska fel och formuleringsfel för klarhetens skull.

                          Comment


                          • #14
                            Gratulerar Henrik, till din nya frihet! Använder man sin pensionärstid väl kan man åstadkomma mycket, som man inte hinner med vid sidan om ett heltidsarbete.
                            Dina punkter 1-6 bådar gott för fortsatta givande diskussioner. Jag tänker påbörja dem under en helt ny rubrik i Forum för filosofi m.m. Rubriken kan väntas bli "Inledning till givande diskussioner" eller något liknande. Jag vill formulera texten noga, så det kan ta några dagar. Håll ögonen öppna för ett huvudinlägg av mig under en rubrik i den stilen.

                            Comment


                            • #15
                              OK, Anders. Jag kommer att använda de närmaste dagarna till att fila på en eller flera essäer om min "Viljestyrda intelligens teori". Denna nämnda teori visar att "Henrik Unnés tro på den fria viljans makt är extrem!". Jag misstänker starkt att du kommer att inte hålla med mig om den viljestyrda intelligens teorin i en alldeles extrem utsträckning. Jag kan dock också nämna att Filip tycker den är tämligen bra (fast han har inte sagt uttryckligen att han håller med mig om denna teori).

                              Comment

                              Working...
                              X