Announcement

Collapse
No announcement yet.

Hur kristendom och Kant gav upphov till marxismen och nazismen

Collapse
X
 
  • Filter
  • Tid
  • Visa
Clear All
new posts

  • #16
    Svar till #15:

    Det är väldigt logiskt, Anders. Du ska inte underskatta logikens makt. Och du ska heller inte underskatta grundläggande idéers makt över människors psykologier. Filosofi s.a.s. "programmerar" människors medvetanden och karaktär. Tillsammans med de enskilda människornas fria vilja förstås. Och om du fortfarande tvivlar på moralläran altruismens ondska - studera historien. Kristendomens och den moderna kollektivismens historia är proppfylld med ondska och grymhet.

    Comment


    • #17
      HenrikU har tyvärr fullständigt avslutat sin skribentgärning -- inte bara i debattsidan.NU utan i all offentlig debatt.

      ---- ----

      AndersF skrev i #15:

      Originally posted by Anders F View Post
      Svar på #14:
      Jaha, ja. Så det skulle förklara all denna ondska. Är det verkligen trovärdigt?
      Ja, det är -- tyvärr -- trovärdigt.

      Hitler kallade ofta judarna för "folkfördärvarna". Och det fördärvliga var deras (påstått rasbetingade) egoism. Arierna var enligt Hitler goda just därför att de var offervilliga.

      Jag ska citera några rader ur Mein Kampf, från det elfte kapitlet "folk och ras", där Hitler förklarar varför arierna enligt hans uppfattning är goda.

      "Den inställning, som låter det egna jagets intressen träda tillbaka till förmån för samhället, är förvisso den första förutsättningen för varje mänsklig kultur. Endast med denna som utgångspunkt kan alla mänsklighetens storverk uppstå, vilka ger grundaren föga lön men eftervärlden rik välsignelse. Ja, endast ur denna synpunkt kan man förstå, hur så många människor kunnat uthärda ett torftigt men rättskaffens liv, som bara tvingar dem till armod och anspråkslöshet, men som för samhället säkerställer grundvalarna för dess tillvaro. Varje arbetare, varje bonde, varje uppfinnare, tjänsteman o. s. v., som knogar utan att själv någonsin uppnå lycka och välstånd, är en representant för denna höga idé, om också den djupare betydelsen av hans handlande för alltid skall vara fördold för honom.
      Men det, som gäller för arbetet som grundvalen för mänsklig försörjning och allt mänskligt framåtskridande, kan i ännu högre grad tillämpas på skyddet av människan och hennes kultur. Kulmen av all offervilja ligger i att ge sitt eget liv för samhällets existens. Endast härigenom kan förhindras, att människohänder åter skall störta eller naturen tillintetgöra det, som människohänder byggt.
      Just vårt tyska språk [[Min anmärkning: Vilket särskilt gäller inom tysk filosofi efter Kant]] äger ett ord, som strålande karaktäriserar handlandet i denna anda: pliktuppfyllelse; d. v. s. att inte vara sig själv nog utan tjäna det allmänna bästa.
      Den principiella inställning, ur vilken ett dylikt handlande uppstår, kallar vi - till skillnad från egoismen eller egennyttan - idealism. Därmed menar vi förmågan att offra det enskilda för det hela, för medmänniskorna."

      (Sidorna 268-269 i utgåvan från 1992, som förlaget drog tillbaka på order av tyska staten, men som jag fortfarande äger ett exemplar av.
      Hägglunds förlag. ISBN 91-7123-025-4.)

      Comment


      • #18
        AndersF skrev i kommentar #4, till HenrikU:

        Originally posted by Anders F View Post
        Svar på #3:
        Det är uppenbart att du har missförstått Kant på väsentliga punkter.
        Kan du förtydliga vilka väsentliga punkter i Kants tänkande det är som du anser att HenrikU har missförstått?

        Jag tror inte att HenrikU har missförstått Kant, och jag är beredd att citera ur några av Kants böcker för att vi tillsammans ska kunna resonera kring saker som han skrev.

        Comment


        • #19
          Svar på #18: Kant insåg att vår bild av verkligheten inte är verkligheten själv utan, med ett modernt uttryck, en modell av verkligheten. Hur bra eller dålig modellen är, fanns på hans tid ingen möjlighet att bedöma.
          Man måste göra klart för sig hur gravt handikappad Kant var i fråga om naturvetenskaplig kunskap, jämfört med vår tids vetande.

          Comment

          Working...
          X