Announcement

Collapse
No announcement yet.

CS om rättighetsbegreppet

Collapse
X
 
  • Filter
  • Tid
  • Visa
Clear All
new posts

  • CS om rättighetsbegreppet

    CS har skrivit ett blogginlägg vari han påpekar att "det finns inget sådant som rätten till din egen kultur". Han hänvisar vidare till vad Bryan Caplan har skrivit om saken, samt länkar till ett youtubeklipp där Harry Binswanger förklarar vad rättigheter faktiskt är och hur det kommer sig att de överhuvudtaget finns.

  • #2
    Jag skulle dock säga att det finns en rätt till valfrihet ifråga om kultur - med restriktionen att principen om individens rättigheter har "företräde" s.a.s.. Så om en kultur en viss snubbe gillar godkänner kränkningar av rätten till liv, eller rätten till allas lika frihet, eller egendomsrätten etc etc måste den individens valfrihet stå tillbaka.

    Jag älskar min vietnamesiska hustru och är hur glad som heslt att hon fick en möjlighet att invandra till Sverige. Hennes buddhism stör mig inte - och jag gillar den asiatiska maten hon lagar åt mig. Det viktiga är att hon är en civiliserad, rationell och hon har en sekulär livsstil.

    Jag tror vi kan säga att tolerans borde gälla ifråga om sådana "ytliga" uttryck för olika kulturer som matens art, klädsstil (förutsatt att klädstilen är frivillig), språk, konst, o.s.v. Men vi svenskar borde absolut insistera på att alla ansluter sig till den "västerländska" uppfattningen om individens rättigheter - därför att den är objektivt sann. Det är en verklighetens faktum att människors grundläggande överlevnadsmedel är förnuftet, att detta överlevnadsmedel ej fungerar när människor utsätts för våld och att människor därför måste vara fredade mot initiering av våld.

    Comment


    • #3
      Ordet "rätt" kan användas antingen som substantiv eller som adjektiv/adverb. När det används substantiviskt är det alltid inom ramen för ett rättssystem. Sådana system är skapade av människor. Utanför ett rättssystem existerar inget sådant som rätt. Inom ett rättssystem är det en vetenskaplig fråga vad som vid en viss tidpunkt är gällande rätt. Jag vet inte om det existerar något rättssystem där människor har rätt till sin egen kultur. Men jag betvivlar det. Jag vet inte ens vad "rätt till den egna kulturen" skulle innebära. Är det någon i dNU som har någon uppfattning om det?

      Comment


      • #4
        Anders, jag skulle föreslå dig att kolla den länk till ett bloginlägg av Carl Svanberg som Filip förser oss med. Svanbergs blogginlägg innehåller en länk till ett annat debattinlägg som förklarar mycket tydligt vad "en rätt till en egen kultur" egentligen skulle innebära. (En rätt till en egen kultur skulle egentligen innebära något mycket mer än rätten för den enskilde att välja vad hon vill äta eller hur hon vill klä sig o.s.v. "Rätten till en egen kultur" betyder egentligen mycket mera än min oskyldiga tolkning i mitt inlägg ovan. Jag tänkte att rätten till en egen kultur kunde tolkas som ett förespråkande av en sorts frihet och tolerans. Men det är inte innebörden som de moderna kollektivisterna lägger i begreppet. Begreppet är en trojansk häst - ett inkörsport till totalitarismen. Kolla upp länken, Anders!)

        Och - det är sant att samtliga rättsystem skapas av människor. Men det betyder ingalunda att begreppet rätt är subjektiv. Begreppet är objektiv. Rätt och fel existerar endast i människors (begreppsmässiga ) medvetanden - men det går att skilja mellan objektivt giltiga rätt och fel. Objektivt giltiga rätt och fel är baserade på verklighetens fakta medelst bruk av förnuftet (d.v.s. logik och varseblivningar).

        Comment


        • #5
          Anders F: Om det inte kan finnas rätt utanför ett rättssystem, så kan inte ett rättssystem någonsin uppstå. Det kan då inte heller finnas något sätt att kolla om ett system av något slag är ett system av rätt eller orätt.

          Begreppet rättigheter är en brygga mellan etiken och politiken. En förnuftig etik utmynnar i identifikationen av rättighetsbegreppet. Därefter kan en förnuftig politik bygga på den insikten och utformas med respekt för den. Och till sist kan politiken omsättas/praktiseras i juridisk form, så att ett rättssystem kan uppstå och bevaras.

          Comment


          • #6
            I praktiken styrs rättsbildningen av etiska överväganden. Men själva begreppet rätt är fristående från etiken. Man kan säga att ett rättssystem är ett system för reglering av maktutövning, men också att det krävs makt för att upprätthålla ett rättssystem.

            Comment


            • #7
              Logiskt-kronologiskt så kommer begreppsparet sant och falskt före begreppsparen rätt och fel respektive gott och ont.

              När vi identifierar ett faktum qua fakta så producerar vi mentalt den typen av produkt som vi benämner som sanning, och som vi benämner som sanning just därför att den överensstämmer med fakta. Det filosofiska ämnesområde som studerar denna typ av mentala processer är kunskapsteorin. (Begreppet sant är alltså ett kunskapsteoretiskt begrepp.)

              När vi identifierar människolivet så som varande det yttersta kriteriet för vad som är gott och rätt att gynna och bejaka, så är det en identifikation inom det filosofiska ämnesområdet etiken. (Begreppen gott och rätt är alltså etiska begrepp.)

              När etiken i dess mognaste form utmynnar i ett förnuftigt fundament för politiken, så är begreppet rättigheter den brännpunkt och länk som möjliggör en human politik. (Begreppet rättigheter är alltså i första hand ett etiskt begrepp OCH i andra hand ett politiskt begrepp.)

              När vi identifierar maktfördelningsprinciper inom statskunskapsämnet, så fokuserar vi på det allmänna och gemensamma hantverksområde varmed vi snickrar ihop några av rättsstatens tekniskt bärande principer.
              Staten är till sin natur den organisation inom ett geografiskt avgränsat territorium (dvs. i normalfallet ett land) som har ett lagligt monopol på vedergällningsvåld. Allt som staten gör (eller inte gör) har därför något med våldsaspekten att göra, så även när det inte syns; när vi inte tänker på det eller märker det; så även när hotet om våld bara finns där implicit och allt som sker är harmoniskt och lugnt. Det är detta inomstatligt reglerade våldsmonopol som möjliggör fred och social harmoni, och som möjliggör fri konkurrens med just fredliga medel.

              Begreppet rättsstaten är ett historiskt fantastiskt begrepp som vi har all anledning att studera och behärska och försvara.
              Den första rättsstatsprincipen är att lagen ska gälla lika för alla. Jag har myntat begreppet rättslikhet för att kunna tänka på denna princip så som varande ett enda begrepp, och för att därmed begreppsligt kunna åkalla den tankeenheten i minnet med bara ett enda ord. Några av de saker som direkt följer av denna princip är att monarkin är fel (dvs. det är fel att någon individ ska kunna erhålla ett statsämbete pga. födselsbörd) och att politiskt dikterad könskvotering inom både privat och offentlig sektor är fel (dvs. en individ ska inte av staten förbjudas att bli bedömd på sina personligt dokumenterade kompetens-meriter) och att politiskt tillsätta nämndemän är fel (dvs. en individ som offentligt har en politisk åsikt ska inte dömas av en grupp där en majoritet offentligt har en antagonistisk politisk inställning) etc.
              När principer är filosofiskt välgrundade och välformulerade och tas på allvar, så är det oerhört mycket som följer av dem.

              Begreppet rättigheter är inom både etiken och politiken historiskt revolutionerande (tack vare några få sådana hjältar till tänkare som Thomas Paine, John Locke, Thomas Aquino och Aristoteles), och möjliggör vår tids diskussioner och proklamationer (som t.ex. FNs deklaration 1948) och mer eller mindre bristfälliga försök att i praktisk politik omsätta de goda principerna i juridiska termer som ska vägleda våra vardagliga aktiviteter. Frågorna må sedan variera från hur domstolar ska skötas och hur lagar får se ut till hur vattenledningar får dras och hur skolor får bedrivas eller till frågor kring hur du och jag får strosa omkring på gångvägar, trottoarer och övergångsställen.

              Comment


              • #8
                Svar på en del av #7:
                Du använder ordet "fel" där jag skulle skriva "olämpligt (enligt min uppfattning)". Att använda ordet "fel" om uppfattningar som strider mot ens egna är ett bessewisserbeteende som knappast främjar goda diskussioner.

                Comment


                • #9
                  Håller inte med dig. Jag anser tvärtom att ibland är det rätt att skriva "fel" och ibland är det fel att skriva "fel".

                  Om du envist hävdar att det är fel att påstå att jordklotet är en kub, så har du rätt i sak. Och om det till äventyrs finns någon person som inte håller med dig i sak, så blir inte du en besserwisser eller godtyckestyckare för det. Och om du också påstår att det är fel att mörda judar så blir din åsikt vare sig godtycklig, "fel" eller dum bara för att det finns några miljoner mäniskor som vill mörda judar. Vad som är rätt eller fel beror inte på hur många som tycker si eller så.

                  Comment


                  • #10
                    Svar på #9:
                    Du anser att det ibland är rätt att skriva "fel" och ibland fel att skriva "fel".
                    Det anser jag också.
                    Jag använder ordet fel mestadels om sånt som tillkommit av misstag (skrivfel, räknefel etc)
                    Däremot säger jag inte att någon har fel bara för att hen inte tycker som jag.
                    Håll gärna isär vetande och tyckande! Att förväxla vetande och tyckande är väl en sorts kategorimisstag.
                    Jag undviker ordet fel som motsats till rätt i moralisk mening. Då skriver jag hellre orätt.
                    Motsatsen till rätt i betydelsen korrekt kallar jag gärna fel.

                    Comment


                    • #11
                      Svar på #4:
                      Ett exempel på att människor förvägras rätt till sin egen kultur är när ett folk inte tillåts använda sitt eget språk. Exempelvis har samer och kurder drabbats av det. Men rätten att använda sitt eget språk torde idag följa av rätten till yttrandefrihet (i de länder där yttrandefrihet råder).
                      Men jag skulle vilja veta hur du och Filip ser på omskärelse i detta perspektiv. Många judar ser brit mila som en del av sin kultur. I så fall är det inte oproblematiskt att förbjuda brit mila.

                      Comment


                      • #12
                        Okej. Låt oss då skilja mellan vetande och tyckande.

                        Jag anser mig veta att det är fel att mörda judar, BLAND ANNAT därför att det strider mot rättslikheten. (Fast än mer för att det strider mot existensrätten.)
                        Jag anser mig veta att det är fel att behålla monarkin, därför att dess natur strider mot rättslikheten.
                        Jag anser mig veta att det är fel att bedriva politiskt dikterad könskvotering inom både privat och offentlig sektor, därför att det strider mot rättslikheten.
                        Jag anser mig veta att det är fel att politiskt tillsätta nämndemän, därför att det strider mot rättslikheten.
                        Jag anser mig tycka om glass, därför att jag ofta finner att det smakar gott och att det även kan smaka uppfriskande och mättande.
                        Jag anser mig tycka om hårdrock, därför att jag ofta upplever glädje av att lyssna på hårdrockslåtar -- fast med förbehåll för att det är ett brett begrepp och att det även finns hårdrockslåtar som jag inte gillar.
                        Jag anser mig tycka illa om nachos, trots att jag uppskattar smakerna hos det mesta (eller möjligen samtliga) av de kött- och växt-ingredienser som brukar serveras tillsammans med nachos.
                        Jag anser mig tycka om de bästa delarna av den liberala idétraditionen inom Moderaterna, som är ett politiskt parti där jag idag är medlem med viss vånda. Våndan beror bl.a. på att Ulf Kristersson har börjat härma den reinfeldtska överbudspolitiken som går ut på att överta socialdemokratins klassiska positioner inom utvalda delar av välfärdsstatssektorn, såsom skola och vård.

                        Visst skulle jag kunna skriva om de fyra veta-satserna med ordet "orätt" istället för ordet "fel". Men jag ser ingen innebördslig förändrings-mening med det. Ordet orätt är ett bra ord att använda då och då av litterära skäl. Det är fint att kunna variera språkbruken med synonymer och med olika typer av meningsbyggnader.

                        Comment


                        • #13
                          Svar på #11:

                          Jag är inte insatt i vad brit mila är för något. Men av sammanhanget att döma är det en ritual där en judisk pojke blir omskuren. Jag hävdar att omskärelse är objektivt en kränkning av individens rättigheter om den utförs utan subjektets medgivande. Detta eftersom det är ett fysiskt ingrepp i subjektets kropp som ej är medicinskt påkallat. Och endast en vuxen jude eller muslim är rättsligt kompetent att ge sitt medgivande. Så barn får aldrig omskäras.

                          Jag har en principiell grund för min övertygelse i denna fråga.Rätten till liv och fysiskt integritet föregår rätten till religionsfrihet. Så - om någon invandrar till Sverige från ett område i världen där deras religion föreskriver människouppoffring för att blidka deras gudar (t.ex. Kartago) - skulle jag bestämt neka dessa invandrare deras "rätt" att kasta sin förstfödda son i en ugn och bränna ihjäl gossen. Religionsfriheten får inte tas till intäkt för ett mord på eller någon annan fysisk kränkning av ett barn. Exempel på fysiska kränkningar av barn som är en del av kulturen i somliga världsdelar är: omskärelse av pojkar, s.k. "omskärelse" av flickor, framställning av ärrvävnad på huden av flickor och pojkar, tatueringar, deformering av barns kranier medan kranierna är stadd i tillväxt och därför är "mjuka", samt barnaga.
                          Last edited by henriku; 02-04-2020, 08:31 AM.

                          Comment


                          • #14
                            Till #13:
                            Jag håller i huvudsak med dig.
                            Många människor drar sig för att värdera kulturer och exempelvis fördöma en kulturs avarter. Min uppfattning är att kulturer, liksom individer, kan ha goda och onda drag, och att det onda bör bekämpas hos såväl individer som kulturer.

                            Comment


                            • #15
                              Betr. #7 igen:
                              Du skriver: "Logiskt-kronologiskt så kommer begreppsparet sant och falskt före begreppsparen rätt och fel respektive gott och ont." Någon sådan före-relation mellan motsatsparen sant/falskt, rätt/fel och gott/ont existerar inte. Dessa motsatspar handlar om helt olika saker och kan inte jämföras i form av "komma före".

                              Motsatsparet sant/falskt handlar om utsagor och inte om något annat än utsagor. Vissa utsagor är sanna, andra falska.
                              Motsatsparet rätt/fel handlar om tillämpning av bestämmelser, regler, metoder etc. Tillämpas en regel fel, kan felet i bästa fall rättas till.
                              Motsatsparet gott ont handlar om värderingar, främst moraliska värderingar.

                              Att tala om rätt och fel när det gäller värderingar är meningslöst. Monarki kan inte vara "fel", bara mer eller mindre lämpligt i jämförelse med andra styrelseskick.

                              Comment

                              Working...
                              X